Bortrollad boll lockar fram trevande steg

Borttrollad boll lockar fram trevande steg

2017/10/27

Jag och min kollega rullar in med vår vagn på en infektionsavdelning. Här är alla barn isolerade och hänvisade till sterila rum som de inte får lämna. Dagarna är långa och händelsefattiga. Vi spanar in genom ett kikhål och ser att barnet och hennes mamma och pappa ligger tillsammans i sängen. När vi säger ”hallå” spärrar sex ögon upp sig framför oss.

Stora leenden och en förväntansfull tjej sätter sig sakta upp i sängen. Min kollega trollar fram en röd boll ur sitt öra och alla tappar hakan. Han trollar bort den genom att blåsa på sin hand och trollar sedan fram den från sitt öra igen. Familjen skrattar av häpnad. Bollen trollas bort och sedan fram ur mammans öra och skratten blir högre och längre. Flickan vill testa att blåsa bort bollen. Hon blåser då så hårt så att vi clowner trillar in i papperskorgar, väggar och stolar som står för nära. Nu kiknar de av skratt. Plötsligt hasar flickan sig ur sängen, ställer sig upp och börjar gå mot oss. Hon vill komma närmare för att kunna blåsa ännu bättre och mamman utbrister högt:

"Hon går! Hon går! Hon har inte gått själv på jättelänge"

Ibland sker små underverk och Ibland får våra möten ovanligt stora konsekvenser. När vårt möte är slut, vi stängt dörren om oss och vinkat hej då känner vi oss ganska säkra på att världen har förändrats till det lite bättre för oss alla fem.