Väntetid, igen

2014/09/12 | Av Maria Hellbom

Talar du medicinska?

För något år sedan skrev jag en krönika här som handlade om att vänta. Jag vet ju hur oerhört svår den där väntan kan vara när man väntar på ett provsvar, ett besked om behandling eller på en operation. Och att det kan vara lång, och egentligen alltid är för lång.

Ibland när jag ser människor sitta i väntrummen på cancerkliniken där jag jobbar så tänker jag att jag skulle vilja ta med den "bakom kulisserna" så att de fick se vad som händer medan de väntar. Eller att de skulle kunna slå på sin TV när de går därhemma och väntar och få dagliga reportage från just sin utredning eller förberedelsen inför just sin operation. Kanske skulle det göra väntan litet lättare att stå ut med. Kanske.

De skulle se det som jag, som jobbar i vården, ser varje dag. Hur det hela tiden är en balansgång man som vårdpersonal gör mellan att det ska gå fort och bli så bra och trygg behandling och vård som det kan bli för varje patient. Hur det bygger på samarbete, kommunikation, kompetens, dokumentation - hela tiden.

Man skulle tänka sig att reportern refererade vad som hände i ett rum fullt av vitklädda människor: "Här pågår just nu behandlingskonferens inför strålbehandling och just nu sitter man och pratar om just behandlingen av Eriks prostatacancer". Klipp till intervju med doktor Eva "Ja många experter är inblandade och här är vi glada att vi kunnat samla alla för att diskutera behandlingar igen idag. När det gäller prostatacancer så är det oerhört viktigt att strålningen blir exakt rätt planerad så att man inte skadar omkringliggande vävnad om det går att undvika. Det tar tid att samla alla, och det tar tid att planera, men det måste bli exakt rätt. Nu är vi redo att sätta igång att behandla Eriks sjukdom, men först ska vi dokumentera våra planer så att det tydligt framgår för alla som ska genomföra behandlingen exakt hur den ska gå till. Det får inte bli några missförstånd!"

Eller ett reportage från en vanlig mottagningsdag. "Men hej doktor Fredrik, här sitter du och skriver på din dator! Det är ju fullt av väntande patienter där ute, varför sitter du inte med någon av dem?" "Jo det förstår jag absolut att du undrar. Nu har jag nyss haft en patient här, Karin, som har behandlats för bröstcancer. Jag har just blivit klar med att diktera en remiss till vår rehabiliteringsenhet för hon skulle nog få bra hjälp att hämta sig fysiskt av en av våra sjukgymnaster. Nu skriver jag ett sjukintyg som ska gå till Försäkringskassan, Karin har fortfarande problem med trötthet och kan inte gå tillbaka till sitt jobb riktigt än. Det är jätteviktigt att det här intyget är tydligt skrivet från början så att handläggaren kan fatta beslut, annars kan det fördröjas med utbetalning av ersättning och det kan ju bli väldigt besvärligt för Karin då, det vill jag att vi undviker. Om du ursäktar, nu måste jag fortsätta här". Klipp till medicinsk sekreterare Jonas: "Ok Jonas, nu sitter du och skriver ut diktat på Karins remiss till sjukgymnast då?" "Faktiskt inte, den får vänta. Jag har ett antal diktat här som har fått högre prioritet, det gäller till exempel en patient som sökt och är orolig för återfall av sin cancer och det är remiss för provtagning här som måste gå före. Men sjukgymnastremissen blir förhoppningsvis utskriven senare i eftermiddag, senast imorgon bitti".

Så här kan det faktiskt se ut bakom kulisserna i den moderna, komplexa cancervården. Det finns inga "typiska" cancersjukdomar, alla är unika och behandlas så också. Det finns heller inga "typiska" patienter, alla är unika och behöver också bemötas och behandlas så.

Och det tar tid.