Att få vara den man är

2015/03/10 | Av Maria Hellbom

"Canceröverlevare" är en direktöversättning av engelskans "cancer survivor". Termen används mer och mer i svenskan har jag märkt, oftast för att definiera en person som har fått en cancerdiagnos någon gång under sitt liv.

varadenmanar

Jag vet inte hur jag känner för det där riktigt - att definiera en person utifrån en medicinsk diagnos. Men jag vet att många som känner sig bekväma och även stolta över att kalla sig canceröverlevare, och de har de ju all rätt att känna. Under förutsättning att de själva valt att kalla sig "canceröverlevare".

Jag tänker så här: Ord har betydelse. Även för vår identitet.

Det här lilla ordet "patient", till exempel. Något man är, eller blir, när man får en diagnos eller kommer i kontakt med sjukvården. Något som just då man är det liksom på något konstigt sätt övertrumfar allt annat man är. Man kanske är världens snällaste farmor, maratonlöpare och jordenruntseglare. Man kanske är president i den regionala kaninuppfödarklubben. Man kanske är textilkonstnär. Svensk mästare i fia med knuff. Men när man är patient så är man först och främst patient.

Jag som psykolog har också gjort så där. "Nu ska jag träffa en patient" har jag tänkt inför ett samtal. Men efteråt har jag alltid tänkt att "nu har jag lärt känna en människa". En helt unik människa med erfarenheter och sammanhang som innehåller så väldigt mycket mer än just den här diagnosen. Och ofta har vår överenskommelse handlat om att vi ska hjälpas åt så att den här människan så långt det är möjligt ska kunna fortsätta leva sitt liv så som hen vill med sjukdomen i bagaget.

Visst kan det kanske vara så att andra sätter etiketter på en - att man blir en patient eller till och med en diagnos. Men det betyder inte att man behöver acceptera den etiketten. Ingen annan kan bestämma vem du är eller vill vara. Du bestämmer själv vem du vill vara, hur du vill leva ditt liv och vilken riktning du vill gå i.

Sen är det en annan sak att en cancererfarenhet kan bli en väldigt viktig del av det som är vem man är, en upplevelse som blir och är en del av ens liv. Något som format en till den man är idag. Det är viktigt att respektera, och värt stor respekt. Men det är en erfarenhet man har, tycker jag, och inte något man är.

/Maria Hellbom