”Kom igen inre frid”

2016/08/29 | Av Therese Westerlund

solnedgång

"Lyssna på din inre röst”. Jag har hört denna kommentar från olika personer de senaste åren. När jag haft funderingar på vad som är rätt och fel. När jag både vill överleva cancer, ha ett tillfredställande arbete och ett kärleksliv. Det har varit personer som kommit lite längre med sig själv. Yogalärare med lång erfarenhet eller healers. Någon terapeut som kostade skjortan har också sagt något liknande.

Jag lyssnar ivrigt efter denna inre röst, men den tycks drunkna i mina egna tankar eller andras åsikter. Meditation, yoga eller en dag på SPA ger mig tillfälligt ro i själen och tankarna tystnar. Jag känner mig avkopplad och lugn i sinnet. Ibland tar jag en rask promenad i skogen och känner in alla dofter från naturen. Promenaden ger mig också en känsla av lugn, en må-bra-känsla. ”Så här borde jag ha det varje dag”, tänker jag då. Att sitta och dricka grönt te på ett SPA någonstans och titta på en vacker utsikt med vatten och grönska och småle för mig själv.

Men vardagen kommer tillbaka som en boomerang och slår mig i huvudet när räkningar ska betalas, bilen strejkar eller när dagen kommer då jag ska få besked från röntgen. Vardagliga bekymmer som måste lösas och hanteras. Det skapar stress och en känsla av olust. Hjärtat dunkar och svetten lackar i pannan.

Ibland när jag vaknar på morgonen och har haft en mycket annorlunda dröm undrar jag om det är mitt inre som pratar. Eller kanske när jag inser att jag gjort ett misstag och förstår att jag måste gå till väga på ett annat sätt. Jag har lärt mig av mina misstag, men det hade jag inte behövt göra om min inre röst hade trätt fram och berättat hur bästa sättet är.  

”Det är genom förändring som man utvecklas” stämmer i så fall bättre in på min verklighet. Orsaken till denna förändring kan vara sviktande hälsa eller för att jag kommit på hur jag ska leva för att må bättre. Men under tiden förändringen sker ger det inte direkt frid och lugn i sinnet. Det river upp en massa tankar. Skapar problem (eller möjligheter) som måste lösas!

Kom igen inre frid, jag har inte hela dagen på mig!
yoga

Nu bollas jag fram och tillbaka mellan yoga, skogspromenader och meditation för att få ro så att tankarna tystnar till att ta itu med förändringar och utmaningar. Sedan jag fick cancerbeskedet 2010 har mitt liv varit lite som en berg- och dalbana. Upp som en sol och hoppfullhet inträder, ner som en pannkaka med besvikelse. Jag skulle önska att det blev mer som en tågresa med X2000 då inga förseningar uppstår. Och även om förseningar inträffar så är det i varje fall bättre än att kastas fram och tillbaka, upp och ner, i en karusell. En karusell står kvar på samma plats. Det som händer är att du blir yr och smått illamående av åkturen, och dessutom har det kostat en slant. 

Nu ska jag hitta den där inre rösten. Jag drar på mig yogabyxorna och samlar håret i en tofs i nacken. Hittar den där DVD’n någonstans i lådan, eller sätter på lite soft musik från internet. Lägger mig ner på mattan ute på verandan. Lyssnar på fåglarnas kvittrande och ett flygplan som passerar i luften. Kroppen börjar slappna av och jag njuter av känslan.

Kom igen inre frid, jag har inte hela dagen på mig!