Jag ville bara dö

"Jag var gift och hade två barn, en flicka på sex år och en pojke på ett år, då jag fick slaganfall. Dagarna var svåra eftersom jag var förlamad i arm och fot. Jag klarade av att gå, men hade stora problem med balansen. Jag fick nödvändig hjälp av en distriktssköterska ett par gånger varje dag.

Livet var tufft. Lyckligtvis kan jag säga att jag bröt samman på hälsocentralen då jag var på kontroll med min son. Systern såg till att jag fick en träffa en distriktssköterska som var specialiserad på psykiatri. 

Hon kom hem till mig och vi pratade om problemen som jag hade. Det gick bättre undan för undan, men en dag var jag så nere och ledsen att när hon kom satt jag med en pillerburk i händerna.

Jag orkade inte längre med livet, och trodde själv att jag inte klarade av att fungera som mor längre. Jag önskade rätt och slätt att dö, även om det kan låta egoistisk. Livet hade inte längre någon mening.

Jag började med samtal hos en psykolog en gång i veckan och lille Ole fick dagisplats. Livet har blivit mycket bättre för mig och min familj och vi är tacksamma för all den hjälp jag fick.”

Kvinna 33 år

Några av dessa krönikörer har fått en ekonomisk ersättning av Bristol-Myers Squibb. Texterna är ett personligt bidrag från personer med egen erfarenhet av t ex stroke.