Almedalen 2016

När cancer blir en kronisk sjukdom måste vården omorganiseras

Under Almedalsveckan anordnade Bristol-Myers Squibb ett seminarium för att belysa det faktum att cancer håller på att bli en kronisk sjukdom. Seminariet hade rubriken ”En patientgrupp lika stor som Göteborg – hur tackla utmaningen att cancer blir en kronisk sjukdom?”. De medverkande pratade främst om vikten av vårdens omorganisering, patientmakt och ett snabbare införande av nya innovativa behandlingar mot cancer. Kirurgen och forskaren Peter Daneryd modererade seminariet.

Enligt Cancerfondsrapporten 2016 kommer över 600 000 människor att leva med cancer år 2040. Det är fler personer än vad det finns invånare i Göteborg. Att så många människor kommer leva med cancer innebär stora utmaningar för den svenska hälso- och sjukvården. 

Peter Daneryd inledde seminariet med att presentera temat: cancer håller på att bli en kronisk sjukdom, och en cancerdiagnos behöver inte längre innebära en dödsdom. Därefter ställde han några frågor som seminariet sedan kom att handla om: Hur tar vi hand om innovationstakten? Hur är det kopplat till standardiserade vårdförlopp? Hur bör den nationella nivåstrukturen se ut? Vad kommer en eventuell regionombildning ha för konsekvenser? Och så slutligen, huvudfrågan: Hur ska vi säkerställa att rätt patienter får tillgång till de nya innovativa läkemedlen som forskas fram?

Onkologer måste utbildas

Lars Ny, överläkare inom onkologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset och verksamhetschef för Gothia forum, inledde sitt anförande med att förklara att 600 000 patienter som lever med cancer år 2040 kan vara i underkant. Han lyfte också problematiken kring att nya innovativa immunterapier, och behandlingar som blir allt mer individanpassade, kräver helt andra resurser och kunskaper. De 400 onkologer som finns i Sverige måste utbildas, eftersom de nya läkemedlen kräver det, menade han. Lars lyfte även frågan hur vi får ett stabilt, nationellt ordnat införande, trots att det är ansträngande för landstingens budgetar. Dessutom behövs ordentliga uppföljningssystem och data som kan mäta nyttan med de nya behandlingarna. 

Patienten Kent Persson efterlyste snabbare diagnosticering och behandling 

Kent Persson, som diagnosticerades med malignt melanom 2013, talade känslosamt om sin sjukdomshistoria. Hans hudcancer hade spridit sig till stora delar av kroppen, från ryggen ut i lymfsystemet och till lungorna. När det såg som mörkast ut blev han tillfrågad om han ville delta i en klinisk studie där en ny sorts behandling skulle testas: immunterapi. Behandlingen gav goda resultat för Kent och de tumörer han hade i kroppen minskade efter varje ny dos. Dagen då seminariet ägde rum mådde Kent bra och hade inga tumörer kvar i kroppen. 

Kent betonade vikten av att ha samma cancerläkare och samma cancersjuksköterska. Det skapar trygghet och följsamhet, poängterade han. Kent menade också att det behövs åtgärder för att minska ”glappet” mellan sjukhus och vårdcentraler, att göra primärvården mindre passiv och att inte låta en trög organisation styra istället för att fokusera patientens bästa. Andra insatser som behöver göras enligt Kent är att korta väntetiderna innan man får sin diagnos och att initiera fler kliniska studier. Han berättade att han tycker att de standardiserade vårdförloppen är bra, eftersom patienten kommer snabbare i behandling. 

Primärvården bör få ny roll – omorganisering oundviklig

Anna-Lena Sörenson (S), vice ordförande i riksdagens socialutskott, menade att så som utvecklingen av cancervården sett ut de senaste åren, krävs det rejäla förändringar, inte minst av primärvården. Hon menade att en omstrukturering krävs och att primärvården borde vara grunden – det skulle minska kostnaderna för cancervården. Hon trodde inte på ökad statlig styrning.

Penilla Gunther (KD), riksdagsledamot, menade däremot att en ny övergripande omorganisation måste till, samtidigt som hon hyllade arbetet som de regionala cancercentren (RCC) gör. Hon tror inte längre på 21 landsting. Istället poängterade hon att den nuvarande organisationen inte gynnar patienten, utan snarare bidrar till ett ojämlikt införande och en ojämlik vård. Hennes förslag var att staten borde gå in i sex upptagningsområden och organisera vården kring de stora universitetssjukhusen. Dessa kan sedan stötta de mindre närsjukhusen. När det gäller kroniker menade Penilla att det måste bli bättre samordning mellan kommun, landsting och staten eftersom kroniskt sjuka patienter har behov som varierar. De kan omväxlingsvis behöva till exempel hemsjukvård eller mer specialiserad vård på ett större sjukhus. 

Lars Ny sköt in att slutenvårds- och öppenvårdsläkemedel borde läggas samman. Han sade också att kliniska studier borde ligga till grund för utveckling.

Katarina Johansson, ordförande i Nätverket mot cancer, tyckte även hon att det borde finnas högspecialiserad vård på de stora universitetssjukhusen, men när det gäller den stora grupp cancerpatienter som väntas i framtiden måste de tas om hand på andra sätt. Hennes förslag var att införa cancercertifierade vårdcentraler, där det ska finnas läkare med expertis inom kronisk cancer. Hon menade också att vården måste förändras för de patienter som jobbar och går på kontinuerlig behandling. Kanske kan de få sin behandling i hemmet? Kanske kan de ha läkarkontakt via Skype? Katarina belyste också att vården inte snabbt nog inför nya innovativa behandlingar, så att patienterna får tillgång till dem. Vården står inte startklar från dag ett, menade Katarina. 

Anders Åkesson (MP), regionråd i Skåne, poängterade att hela vårdförloppet måste ses över, då han menade att vården är stuprörsbetonad. Han betonade att vården måste öppna upp för egenmakt och patientmakt och att det måste föras en diskussion kring horisontella prioriteringar och utvecklade prioriteringssystem.

Det var fjärde året i rad som Bristol-Myers Squibb arrangerade seminarium i Almedalen på temat cancer, nya innovativa läkemedel och vad de betyder för utvecklingen av vården. Intresset för seminariet var stort och seminariet var välbesökt. Företrädare från patientorganisationer, myndigheter, politiken och professionen fanns på plats.