Almedalen 2017

Förbättrad kunskapsstyrning för en mer jämlik cancervård

speakers

För femte året i rad arrangerade Bristol-Myers Squibb ett seminarium i Almedalen på temat cancer, nya innovativa läkemedel och vad de betyder för utvecklingen av vården. Årets seminarium handlade om hur bättre kunskapsstyrning kan bidra till att förbättra cancervården, med rubriken Kan bättre kunskapsstyrning göra cancervården jämlik?

Kirurgen och forskaren Peter Daneryd modererade seminariet, som livesändes direkt på BMS hemsida. Seminariet var välbesökt och i publiken fanns företrädare från patientorganisationer, myndigheter, politiken och professionen på plats. 

De senaste åren har ökad centralisering blivit statens och myndigheternas huvudsakliga strategi mot en ojämlik vård. Många steg har redan tagits för att förbättra cancervården, men kommer landstingen klara att ge en jämlik vård? Och hur ska det gå till? Genom den nationella cancerstrategin och inrättandet av sex regionala cancercentrum betraktas cancervården ofta som modell för hur sjukvården, genom bättre kunskapsstyrning och nivåstrukturering, kan bli mer jämlik.

Utgångspunkt för seminariet var regeringens särskilda utredare Sofia Wallströms betänkande Kunskapsstyrd och jämlik vård. Utredningen har haft uppdraget att föreslå åtgärder som syftar till att öka följsamheten till nationella kunskapsstöd och göra vården mer jämlik över landet.

Kartläggning av kunskapsstöd

Sofia Wallström, till vardags generaldirektör på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, inledde seminariet med att beskriva vikten av att patienten och vårdprofessionen står i centrum. Varje patientmöte ska vara grundat på bästa kunskap. Inom ramen för utredningen genomfördes en kartläggning över de kunskapsstöd som finns idag. Wallström anser att kunskapsstöden är väldigt många, delvis motsägelsefulla och har fått ett alltför blygsamt genomslag.

För att ta reda på vilka kunskapsstöd som faktiskt används i den kliniska vardagen genomfördes fyra enkätundersökningar. Dessa visade att de två kunskapsstöd som var vanligast inte var något av de myndighetsstöd som finns tillgängliga, utan snarare kommersiella webbstöd samt att fråga en kollega. De viktigaste förslagen i utredningen handlar om att statens styrning av vården bör bli mer strategisk och mindre detaljorienterad. Landstingen, som ansvarar för sjukvården, bör gemensamt säkerställa att den bästa kunskapen används och att vården i slutändan blir jämlik för patienterna. Wallström argumenterade även för att läkemedelskommittéerna bör avskaffas och ersättas av vårdkommittéer. Dessa ska verka för att all vård, inklusive läkemedelsanvändning, är i enlighet med bästa kunskap. Utredningen föreslår också att ett webbaserat kunskapsstöd utvecklas som alla professionsföreträdare hos alla vårdgivare får tillgång till utan kostnad.

Patientens ställning bör stärkas

Därefter följde två panelsamtal där patienter, läkare och politiker diskuterade vad som krävs för att svenska cancerpatienter ska få en jämlik vård i världsklass. Först ut var en panel bestående av Emma Henriksson (KD), riksdagsledamot och ordförande i Socialutskottet, Vuokko Elner, Nätverket mot cancer och Anders Åkesson (MP), regionråd i Region Skåne.

Emma Henriksson diskuterade problematiken i hur man ska se på nationella riktlinjer, huruvida de ska vara obligatoriska eller inte. Även om det finns en ”best practice” som ska gälla, så ska det vara möjligt att avvika från den i de fall det är bättre för patienten, men beslutet att avvika måste vara medvetet. Hur detta kan säkerställas är en viktig fråga, enligt Emma Henriksson.

Utöver förslagen i utredningen framhöll hon också att hon vill se en mer nationell statlig styrning av den avancerade sjukhusvården. Både Emma Henriksson och Vuokko Elner betonade vikten av att patienterna får tillgång till kunskapsunderlaget. De menar att patienternas ställning behöver stärkas på både den nationella och den nära nivån. Vuokko Elner vill att patienterna ska ha tillgång till samma stora kunskapsmängd som professionen. Även Anders Åkesson talade om vikten av en person- och patientcentrering inom vården. Han framhöll att det är vårdmötet som ska stå i centrum, att det är där kunskapen förmedlas. Öppenhet och transparens beskrev han som grundförutsättningar.

Mer utbildning i jämlikhetsproblematik efterfrågas

I den andra panelen deltog Roger Henriksson, professor och chef för RCC Stockholm, Anders Blanck, vd LIF och Lars Ny, onkolog vid Sahlgrenska sjukhuset. Lars Ny välkomnade utredningens förslag och menade att sjukvården som helhet behöver utvecklas påtagligt. Han varnade dock för att förslaget om vårdkommittéer kan vara svårt att genomföra, samtidigt som han var positiv till det helhetsgrepp som de skulle innebära. Liksom tidigare panellister betonade även Lars Ny vikten av patienttrygghet, vilket han menar kräver god kunskap och stödfunktioner.

Roger Henriksson välkomnade även han utredningen och pratade om hur långt man ändå kommit, att det inte så länge sedan som man ifrågasatte om det fanns ojämlikheter i vården. Han underströk också om hur en del av ojämlikheten i vården beror på de som jobbar inom vården, att läkare ger olika vård till olika patienter. Därför efterfrågade han ännu mer utbildning i jämlikhetsproblematik, att det inkluderas både i grundutbildning och vidareutbildning av vårdpersonal. Han lyfte även fram vikten av att läkare är öppna för att en så kallad second opinion ges, då han ser det som en förnyad medicinsk möjlighet för patienten att få ett ställningstagande av någon annan.

Även Anders Blanck välkomnade utredningens förslag och lyfte fram utredningen som en av de bättre som tagits fram under senare år. Han menar att det finns tillräckligt många olika kunskapsstöd, och att det som behövs är en struktur för hur de fungerar i relation till varandra, samt ett tydligare ansvarstagande. Den i utredningen föreslagna särställningen för Socialstyrelsen ställer han sig bakom.

Sofia Wallström avslutade seminariet med att konstatera att man måste lita på att vårdprofessionerna vill ge den bästa vården, och att det som måste ske är att de ges bättre förutsättningar för att kunna göra detta. För att detta ska ske måste man ta tag i den uppsjö av information som finns och åstadkomma mer användarvänliga och tillgängliga verktyg. Patienten måste ges bättre förutsättningar för att involveras. Slutligen betonade hon även vikten av uppföljning.