Ett område som lyfts fram, men som fått lite uppmärksamhet i debatten, är läkemedel. 

Produktivitetskommissionen slår fast att medicinska innovationer inte bara förbättrar behandlingsresultat och patienternas livskvalitet, utan också stärker Sveriges konkurrenskraft som forsknings- och investeringsnation. Introduktion av nya läkemedel är central för att attrahera kliniska prövningar, bygga kunskap och skapa högkvalificerade arbetstillfällen. Om de samhällsekonomiska vinsterna inte vägs in i besluten finns en påtaglig risk att läkemedel inte används på ett sätt som är effektivt ur ett nationellt perspektiv – trots att de är kostnadseffektiva för samhället i stort. För patienten kan det i praktiken innebära senare tillgång till nya behandlingar, kvarstående symtom och sämre möjligheter att leva ett aktivt liv, arbeta och delta i samhällslivet.  

Slutbetänkandet lyfter bland annat följande tre perspektiv som vi på BMS anser bör vägas in i en svensk läkemedelspolitik:

• Ta tillvara medicinsk utveckling som kan förebygga allvarlig och kostsam sjukdom: Precisionsdiagnostik och läkemedel för avancerad terapi (ATMP) möjliggör tidigare diagnos och mer träffsäker behandling. Tillsammans med preventiva insatser och screening kan tillstånd behandlas till låg kostnad och kostsamma följdsjukdomar undvikas. 
• Det behövs ett långsiktigt finansieringsperspektiv för att öka produktiviteten och effektiviteten i hälso- och sjukvården: Produktivitetskommissionen identifierade risker för att en mer produktiv och effektiv hälso- och sjukvård kan begränsas om vi enbart ser till läkemedelskostnader ur ett kortsiktigt perspektiv, där viljan att begränsa kortsiktiga utgiftsökningar går före långsiktiga investeringar i de senaste och mest kostnadseffektiva behandlingarna. Produktivitetskommissionen bedömde att en sådan situation riskerar att uppstå om regionerna fullt ut förväntas överta kostnadsansvaret för läkemedelsförmåner ifrån staten.
• Statlig finansiering är nödvändig: Läkemedelsanvändning genererar både värde och kostnader för regionerna, men också vinster i andra samhällssektorer - det måste vara en del i bedömningen i en nytto-kostnadskalkyl för introduktion av läkemedel. Här är statlig finansiering är en förutsättning för ett långsiktigt perspektiv på forskning, innovation och värdet av läkemedel för individen och samhället som går bortom regionernas perspektiv och förutsättningar.

Att försöka spara sig ur en kris är sällan en effektiv lösning. Med en pressad vård, växande krav på produktivitet och hård konkurrens om investeringar har Sverige inte råd att bortse från värdet av medicinska innovation. Individanpassad behandling kan förebygga allvarlig sjukdom, långsiktiga finansieringsmodeller kan frigöra resurser i vården och statlig medfinansiering kan säkra att samhällsnyttan av läkemedel faktiskt beaktas. Men det handlar inte bara om system och budgetar utan om människor: om att patienter får snabbare tillgång till effektiva behandlingar, kan leva längre med bättre livskvalitet och med större trygghet i att vården erbjuder rätt insats i rätt tid.

Alternativet är att vi fastnar i ett kortsiktigt kostnadsperspektiv och ställer oss längst bank i kön – istället för att ta ledande position i Europa. Låt oss välja en läkemedelspolitik som gör det senare möjligt.

Läs vad Produktivitetskommissionen skriver om läkemedel i sitt slutbetänkande här.